Förpackningsavgifter – ju mer återvinningsbar, desto lägre kostnad

För att företag ska få sätta förpackningar på den svenska marknaden måste de rapportera mängden förpackningsmaterial och betala en så kallad förpackningsavgift. Syftet med avgiften är att finansiera insamling, sortering och återvinning av förpackningar samt minska nedskräpning och avfallsmängder. – Ju mer materialåtervinningsbar en förpackning är, desto lägre blir avgiften, säger Christian Håkansson, förpacknings- och hållbarhetschef på TMR.

TMR (Tailor-Made Responsibility) är ett av två företag i Sverige som via ett godkännande från Naturvårdsverket ser till att förpackningar rapporteras, att förpackningavgiften tas ut och att återvinningsflödet fungerar. Alla företag, stora som små, måste ansluta sig till någon av de båda så kallade producentansvarsorganisationerna (PRO) och följa svensk och europeisk lagstiftning.
– Avgifterna varierar och beror på om förpackningen är avsedd för privatpersoner/hushåll eller företagsverksamheter. Även materialslag spelar roll för avgiften.
– Kort sagt ska producenten, också, kallad ”förorenaren”, betala och stå för kostnaderna relaterade till det som sätts på marknaden.

Naturvårdsverket godkände TMR som PRO i oktober 2023. Därmed har företaget ett tioårigt godkännande att behandla och återvinna hushållens förpackningsavfall, samla in och behandla förpackningsavfall från verksamheter, finansiera det kommunala insamlingssystemet samt rapportera till Naturvårdsverket.

Den första januari 2026 gjordes den senaste höjningen av förpackningsavgifterna. Bland annat till följd av höjd ersättning till Sveriges kommuner som är ensamt ansvariga för insamling av konsumentförpackningar. Just nu byggs den så kallade fastighetsnära insamlingen (FNI) ut i hela Sverige och detta medför ökade insamlingskostnader som alltså till viss del bekostas av producenterna. Effekten av FNI ska bli både högre insamlingsgrad och bättre sorterat material.
– På grund av till exempel denna utbyggnad kan vi behöva höja förpackningsavgiften igen under året, men vår ambition är att behålla samma avgifter. Om de höjs vill vi informera om det så tidigt som möjligt, gärna minst ett kvartal i förväg, säger Christian.

Avgifterna varierar mellan olika materialtyper, vad det är för slags förpackning och hur komplicerat det är att ta hand om den. För papper och plastförpackningar gäller dessutom att desto mer materialåtervinningsbar en förpackning är, desto lägre blir avgiften.
– Om vi till exempel tar plast till verksamhets sidan som är så återvinningsbar som det bara går kan kostnaden bli 10 öre per kilo. För en konsumentförpackning i plast däremot, som knappt kan återvinnas alls, blir kostnaden i stället knappt 19 kronor per kilo.
– Därför är det jättebra att försöka hjälpa och guida företag att välja material och förpackningar som är mer hållbara, både för ekonomins och miljöns skull.

Kan ett företag hålla nere eller minska förpackningsavgifterna? 
– Det bästa är att ställa sig frågan ”behöver min förpackning se ut så här?” Kan jag ändra på designen för att minimera mängden förpackningsmaterial? Vilka funktioner och skydd behöver egentligen min produkt få från förpackningen?
– Men man måste självklart inte lösa problemet själv. Här kan TMR, eller företag som PacsOn, stötta med tankar, förslag och nya idéer baserat på vår långa erfarenhet av branschen och tillgängliga lösningar.

Är det alltid den som fyller förpackningen som ska rapportera och betala förpackningsavgift?
– När det gäller så kallade serviceförpackningar som fylls vid köptillfället, till exempel en påse för lösgodis eller en pizzakartong, så rapporterar och betalar förpackningstillverkaren in avgiften i stället för den som fyller förpackningen. Men det är viktigt att kolla upp vad som gäller för just din förpackning.
– Från och med den 12 augusti i år kommer också en ny lagstiftning som innebär att om du vill ha en egendesignad förpackning eller din egen logotyp på förpackningen kan du ändå själv få betala avgiften, lite beroende på hur stor din verksamhet är.

Slutligen, hur pass bra är vi på att återvinna?
– I Norden är vi relativt bra och vi blir bättre och bättre, men det är långt ifrån tillräckligt. Vi kan egentligen återvinna mycket mer än vad vi gör, men många förpackningar sorteras fel. Ungefär 50 procent av alla plastförpackningar som säljs i Sverige hamnar inte plastinsamlingen och då blir det inte lätt att uppfylla det nationella målet på 55 procents återvunnen plast…