Återvinning för ett cirkulärt flöde
Produkterna vi säljer, förpackningar och förbrukningsmaterial, kan uppfattas som onödiga eller rentav som skräp. Om de används fel, eller utan ett tydligt syfte, riskerar de att bli just avfall som i många fall bara förbränns efter användning. Denna insikt är central för vårt hållbarhetsarbete. Därför har vi utvecklat ett helhetsperspektiv där vi ser på varje produkt utifrån hela dess livscykel – från tillverkning till återvinning – för att minimera dess miljöpåverkan.
För att avgöra om en produkt är mer eller mindre hållbar behöver vi ta hänsyn till:
> Vilket syfte produkten ska fylla (skydda, bära, täcka, fylla).
> Vilka omständigheter produkten kommer att utsättas för (väta, internemballage, stötar).
> Om vi har klargjort vilken kvalitet produkten behöver ha för att fylla sitt syfte samt om den klarar av omständigheterna den kommer utsättas för. Och är dimensionerna rätt (så vi inte använder mer resurser än vad som behövs).
> Om produkten kan bestå av biobaserat material (som är miljö- och/eller spårbarhetsmärkta) eller av hög andel återvunnen råvara.
> Om produkten kan återvinnas.
Nya lagkrav för ökad återvinning
PPWR
Förpackningsbranschen står inför ett avgörande skifte. EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall – Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) – syftar till att minska mängden avfall, öka återanvändningen och säkerställa att alla förpackningar i Europa blir återvinningsbara senast 2030. Det innebär stora förändringar för tillverkare, distributörer och användare av förpackningsmaterial – och för oss på PacsOn.
Läs mer här »
Återvinning per materialslag 2024
Återvinningen av glas samt papper, papp, kartong och wellpapp har tagit ett glädjeskutt sedan förra årets mätning och ligger redan nu långt över 2029 års mål. Däremot sjunker återvinningsprocenten för plast inklusive PET-flaskor med pant ner till 31 % efter att ha ökat vid förra årets mätning.
Detsamma gäller för pantburkar av aluminium, men här är procentsatsen dock fortsatt hög i jämförelse med totalsumman för plast.
Källa: SCB, Återvinning av förpackningar i Sverige 2024.
| Material | 2022 | 2023 | 2024 | Mål 2029 |
| Glas | 86 % | 85 % | 98 % ↑ | 90 % |
| Plast inkl. PET-flaskor med pant | 35 % | 39 % | 31 % ↓ | 50 % |
| PET-flaskor med pant | 81 % | 80 % | 80 % | 90 % |
| Papper, papp, kartong, wellpapp | 78 % | 81 % | 99 % ↑ | 85 % |
| Järnbaserad metall (stål) | 82 % | >70 % | 65 % ↓ | 70 % |
| Aluminium, inkl. pantburkar | 82 % | 89 % | 77 % ↓ | 50 % |
| Pantburkar av aluminium | 89 % | 90 % | 87 % ↓ | 90 % |
* Siffrorna är generella för Sverige. Vi använder dem för att bedöma sannolikheten för hur stor andel av våra produkter som återvinns.
Viktiga faktorer vid plaståtervinning
För att plast ska kunna återvinnas och cirkuleras behövs två viktiga faktorer:
> Rätt designade produkter som består av mono- och inte kompositmaterial. Produkterna får inte innehålla sådant som motverkar återvinning, exempelvis infärgning.
> Att vi faktiskt sorterar plastavfallet och slutar att tänka på det som avfall utan tänker på det som en återvinningsbar resurs.
Cirkulär materialåtervinning innebär att en produkt återvinns och blir exakt samma produkt igen, utan att kvaliteten försämras. Detta uppnås genom att hela produkten består av samma typ av råmaterial och att den är designad för att enkelt kunna återvinnas. Denna process kan upprepas om och om igen.
Linjär materialåtervinning innebär att plasten vi återvinner omvandlas till råmaterial för nya produkter, som till exempel en plaststol. Stolen kan i sin tur inte materialåtervinnas, eftersom den består av olika plasttyper, och måste därför eldas upp när den nått slutet av sin livscykel (detta kallas för ”downcycling”).
Psst! Ska man vara ärlig finns det en tredje punkt också och det är anläggningar som kan återvinna. De finns, men inte tillräckligt många på europeisk nivå.